Titel: I oxögat Författare: Ida Andersen
Språk: Svenska
Serie: -
Antal sidor: 388
Utgiven: Maj 2019
Finns hos: Bokus/Adlibris
Beskrivning från Bokus:
Kärlek, kamp och förändring i glasbrukens gryningstid
Året är 1741 och förändringens vindar blåser över Dåvedshult i Ekeberga socken i och med beslutet att uppföra ett glasbruk, som ska komma att bära namnet Kosta. I den småländska bygden lever drängen Eskil, med särskilt handlag för timrande, och pigan Sissel, som drömmer om en annan tillvaro. Deras vägar korsas en midsommarnatt och livet ställs på ända, men kanske kan glasbruket innebära början på något nytt, något bättre?
I oxögat är en berättelse om att vara född fattig, om att sträva efter ett självständigt och bättre liv, om en dramatisk förlossning, om konflikten mellan kyrka och folktro, mellan manligt och kvinnligt, mellan bondebefolkning och obesuttna och om hur en glasmanufaktur bryter upp gamla strukturer. Det är framförallt en historia om två individer, om deras kärlek och bekymmer, hopp och förtvivlan, och kamp för att få behålla sitt hem.
Kommentarer:
I oxögat är nominerad till årets bok och det var egentligen därför jag valde att läsa den. Nu när jag läst den kan jag förstå varför den är nominerad för den är otroligt vackert skriven och tar oss verkligen tillbaka till 1741.
Jag kunde inte sluta läsa när jag hade börjat utan jag satt som fastklistrad vid boken, det var en riktigt fin läsupplevelse med andra ord!
Miljöbeskrivningarna var så målande och fina och gjorde det lätt att föreställa sig hur allt såg ut. Jag gillade dessutom att dialogerna var skrivna på dialekt, det var en fin detalj.
Jag tyckte om karaktärerna Eskil och Sissel och det var roligt att läsa om deras relation som växte under bokens gång.
I oxögat bjöd på en fängslande och gripande läsning och den kommer inte glömmas i första taget. Jag är glad att den blev nominerad till årets bok för annars hade jag nog missat den!
Betyg 7,5/10
Kommentarer:
I oxögat är nominerad till årets bok och det var egentligen därför jag valde att läsa den. Nu när jag läst den kan jag förstå varför den är nominerad för den är otroligt vackert skriven och tar oss verkligen tillbaka till 1741.
Jag kunde inte sluta läsa när jag hade börjat utan jag satt som fastklistrad vid boken, det var en riktigt fin läsupplevelse med andra ord!
Miljöbeskrivningarna var så målande och fina och gjorde det lätt att föreställa sig hur allt såg ut. Jag gillade dessutom att dialogerna var skrivna på dialekt, det var en fin detalj.
Jag tyckte om karaktärerna Eskil och Sissel och det var roligt att läsa om deras relation som växte under bokens gång.
I oxögat bjöd på en fängslande och gripande läsning och den kommer inte glömmas i första taget. Jag är glad att den blev nominerad till årets bok för annars hade jag nog missat den!
Betyg 7,5/10
Tusen tack till Bokförlaget Polaris för recensionsexemplaret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar